Kontemplativ

Begrundat och låtit saker och ting sjunka in. Ska inte ge mig på någon fullvärdig analys av det som skickade mitt sinne rätt in i ett mörkt hål i torsdags. Visst, jag är lättstörd när det gäller Italiens landslag i fotboll men jag har accepterat det.

Att jag var färdig att trycka av teven efter första halvlek är ställt utom allt tvivel. Mådde fysiskt illa av att se bristen på inspiration och energi hos spelarna.
Nu blev det ju, efter ett par byten, en sanslöst spännande avslutning för mig och alla de som verkligen ville att Slovakien skulle hålla tiden ut. Tyvärr, och det kan ju inte undgå någon med någorlunda öppna ögon(mina är alltid azurblå), fick Italien ett mål bortdömt för offside som var kvitteringen och att de släpper in ett tredje mål i det läget kan vi ju glömma.
Att linjedomaren hellre ska fria än fälla var heller inget som togs hänsyn till. Men det går inte att klandra domaren, han såg det han såg och tydligen var offsiden klar i hans ögon. Allt blir fan så mycket lättare med ett antal repriser på teven(borde till och med fungera för bisittare Kåmark)
Tar med mig att Quagliarella var en härlig injektion och det var ju onekligen ett hyfsat mål han gjorde, det andra.

Lippi spelade än en gång med spöket Iaquinta och det var ett misstag, ett av många. Men nu får en ny förbundskapten ta över och det är bara att hoppas att det nu är dags för de unga, hungriga lirarna. Guiseppi Rossi och Giovinco t ex.

En sann hjälte är ändå och i alla lägen, Fabio Cannavaro. Han må vara gammal, sliten, mätt och en skugga av sitt jag från 2006(kan ju säga att jämfört med det är nog alla mittbackar en skugga) men uppträdandet efter matchen är rakryggat.
Saxar från Niva´s artikel i Aftonbladet

*******
"När allt är slut och över är Fabio Cannavaro omedelbart på väg att lämna planen, men plötsligt viker han tvärt av från den nyss så spikraka kursen.

Lite längre bort står inhopparen Fabio Quagliarella och störtgråter.

Lagkaptenen Cannavaro ser det som sitt ansvar att gå dit och trösta honom, att vara den som samlar ihop resterna av ett förödmjukande nederlag.

Han håller om Quagliarella ett tag, innan han går vidare till nästa förkrossade lagkamrat.

Terapiarbetet tar sitt tag. Medan tårfloderna stävjas hinner alla hans lagkamrater ta skydd i omklädningsrummet.

Cannavaro blir allra sista italienare att lämna planen.

Han är ingen vidare mittback nuförtiden, men han förblir en majestätisk lagkapten.

Han är inte världsmästare längre, men håller fortfarande huvudet högt och ryggen rak. Han är bilden av sitt sammanstörtade landslag."


*********

Nu går VM vidare med ett kanonmöte imorgon, England-Tyskland. Jobbar på engelsmännen där och nu lossnar det för Rooney som avgör i god tid innan förbannelsen, straffsparkar.

Tror en hel del på Uruguay som jag tidigare nämnt. Stabilt försvar med Lugano i spetsen, framåt den i toppform varande Diego Forlan. Kan räcka en bit. Eller så blir det stryk typ nu eftersom min förmåga som tippare är tämligen usel.

Forza Azzurri! (tills nästa gång vi möts)

Kommentarer
Postat av: prippen

Skönt o höra att du är på min sida nu, dvs Englands.

:)

2010-06-26 @ 18:38:19
Postat av: Norma Jean

Håller fullständigt med om Cannavaros uppträdande efter matchen, vilket värdigt slut han visade. Respekt! Mina ögon tårades...

2010-06-26 @ 19:57:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0