MrPinkskriver

När man som jag börjar bli småfet, håret börjar fastna i någon sorts gråton från helvetet och spegelbilden bara vittnar om att man är lika ful som tidigare är det lätt att bli bitter.....Bitter, trött och förbannad.

Speciellt på människor. Det är oerhört tröttande med människor

Vafan, se alla dessa bifigurer i livet som håller på med sina menlösa bloggar, skriver kärleksskimrande rosa om sitt vedervärdiga familjeliv och annat skit. På Facebook lägger de ut foton som någonstans ska påvisa hur lyckliga de är, hur fantastiskt deras jävla förhållande är eller hur mycket de bajsat det senaste dygnet och vilken synnerligen skitförnäm god morgon alla ska ha.....

Naiva och utan intellekt att tänka längre, mer brett eller ens producera en tanke…ord….utanför ramarna.
Deras snäva jävla ramar.

Bloggar läser de, läser och tror på precis allt som står, som sägs. Hur infantilt dum får man bli? Svar: Uppenbarligen väldigt

Varför skulle man ens tro på bloggtrollen? De kan skriva vilka sanningar och lögner som helst. Samma människor som tror allt som skrivs är samma som gärna refererar till Wikipedia som kunskapens källa…Fan, min hjärna vrider sig i skam för mänskligheten.

På avskrädesplatsernas tron, Facebook, vräks det, som sagt, ut bilder på lyckliga familjer, foton på bebisar, ungar och allsköns jävelskap.

Bebisar förresten, kan man för all framtid bara få fastslå en sak. Bebisar är INTE söta, de är fula. Ja, fula.

Har aldrig och kommer aldrig att ljuga för någon som kommer rullande med en barnvagn och tindrar med ögonen som vilken julljusslinga som helst och säga att deras nyfödda bebis är söt.
För det är den inte.

Har full förståelse för att de som lyckats få till barnet, i en antagligen relativt osynkad orgasm, kan tycka att deras barn kan kallas söt, gullig eller något annat utseendefixerat ord.

Men de är i regel fula. Bebisarna alltså. Ja, föräldrarna också ibland.

Medans jag ändå håller på kan jag inte riktigt förstå alla de som är abortmotståndare. Inte alls faktiskt.
Abortlagen borde istället utvidgas till att gälla även utvecklade foster, ända upp till 60-70-årsåldern är mitt konkreta förslag.

Är så jävla less på folk. Hur kan man få springa omkring i någon sorts låtsasvärld och undvika se hur världen ser ut? Allt ska vara så jävla mycket kärlek, rosa och sött. Puss och kram och sån skit.

Kliv in i verkligheten och försök förstå att saker och ting inte är sockersöta överallt och sluta skydda barn från att se verkligheten. Det är lika bra att introducera dem och låta dem se hur fan det är ställt med den här världen så slipper de få en jättechock när de ska börja stå på egna ben....någonstans i treårsåldern.

I min värld bör hela skalan finnas. Det vill säga ont-gott, kärlek-död osv.....Hur skulle det se ut om alla enbart såg kärleksfilmer, pumpades fulla med kärleksbudskap där alla mår så inihelvete bra?Att föräldrar hela tiden bara visar kärleksfulla små filmer för sina barn och skyddar dem från svordomar och allt annat de tycks tycka vara skadligt......

Vilka jävla trauman skapar inte det när de sen kliver ut i verkligheten och upptäcker att inte mycket är glimrande jävla sockervadd......Att människor faktiskt beter sig som idioter, mördar och slår.....I många fall betydligt värre än i vilken jävla tortyrfilm som helst.

Det finns människor som äter andra.
Förvarar styckade människodelar i kylskåpet
Eldar upp människor bara för att känna euforisk glädje
Som när de sätter på en annan människa i röven samtidigt skär av nackmusklerna för att känna ringmuskeln dra ihop sig ordentligt.

Ju förr mänskligheten inser det desto bättre.Ju förr människor inser det desto större chans för människor att förbättra världen. 

Berätta  hur verkligheten ser ut och bete er humant, det är den bästa förebilden man kan vara.

Själv inser jag att mina dagar som förebild är över och fortsätter baka russinmuffins på torkad människolever.

Får jag se en enda jävla bild till på flinande ungjävlar på Facebook så skalar jag av mig huden med en plastsåg och rullar mig i salt......

Oj, nu ropar de....Vi brukar äta kvällsmål tillsammans här på institutionen...först några färgglada mediciner sedan Skogaholmslimpa med kaviar. Så jag lär gå till de andra nu, de andra...bloggtrollen.