Spännvidd

Sörplar en Sangiovese Boira', smakar väldresserat och ändå små fragment intrikat. Sörplar vidare. Inte ovarsamt. Varsamt sörplande. Speciellt. Ömt.  
 
Madonna med världens vackraste sång
 
 
Att lyssna på denna är inte bara fullständigt betagande utan själavård av klass. Själavård. Jag behöver verkligen själavård. 
 
Tomas Tranströmer. Att läsa dikter kanske inte ligger för alla. Tranströmer finns i min samling sen länge. Läser mycket. Alldeles för lite men ändå mycket. I jämförelse.
 
"Vi levande spikar nedhamrade i samhället
En dag skall vi lossna från allt.
Vi skall känna dödens luft under vingarna
och bli mildare och vildare än här"
 
Eller den här....
 
Även döden
kunde visa lite folkvett.
Du som till slut
hinner upp oss alla.
Nog hinner du
hålla din häst
vid grinden.
Tillåta oss
säga adjö.
 
Det skulle
hjälpa oss mycket
om vi fick vinka i fönstret.
Pressa läpparna mot rutan,
forma munnen
till ett sista :
förlåt.
 

Men inte är det Tranströmer. Liselott J Andersson heter hon. Som satt ihop den. Av ord. Ord. Som alltid är starka. Saknar min far och mor. Mycket. Döden är en stark spelare. Framåt.
 
Den  här kan man ju lyssna på också. Av äldre modell. Från tiden det begav sig. 
 
 
 
 Att kämpa. Alltid ett signum. I min värld. Fortsätter med det.
 
Här en favorit från förr......
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0