MrPinkskriver

....att ha en rygg. Som inte funkar. Fy fan vilket bakslag idag. Som att få en kanotpaddel dragen i nacken av någon random stöll. Började på ett tillfälligt jobb idag. Visste inte så mycket om vad det var. Åkte dit. Började kl sex i den arla morgonstunden. Slutade 15.30. Verkligen slutade.

Siljan Chark. Packat korv. Olika sorter. Hur jävla många sorter kan det finnas? Ett mycket statiskt arbete och lätt stressigt. Tyvärr kände jag redan vid lunch att ryggen började likna ett solitt barrträd. Alltså väldigt stelt.

Så nu håller jag mig hemma. Ont så inihelvete. Piller intagna. Första och sista dagen som korvpackare är strax till ände.

Imorgon ska jag visst spela bowling. Kämpa.

 

När människor gissar vad jag väger gissar de alltid för lite. 110. 115. Blir Brasse Brännström över det. Felfelfel.

140 jävla griskilon befolkar min kropp. Inte undra på att knäna släpper benflisor. Det jag skrev nu stämmer inte. 140 kg vägde jag för 13 dagar sen. Nu är det mindre. Ska bli ännu mindre. Det är dags nu. Men försök inte springa omkull mig än. Ni kan skada er.

 

Sprungit omkring med en äkta Rolex kring handleden. För att testa. Rätt coolt. Men jag är en enkel stackmoring. Så nu är den inskickad till Kaplans auktionsfirma i vår huvudstad för värdering och eventuell försäljning.

Rolex på en stackmoring är som att ge en dyngbagge rysk kaviar. Helt meningslöst

 

Kollat in en ny serie. "The Strain". Guillermo del Toro som skrivit ihop manus. Han kan ju sånt. Tyvärr kändes första avsnittet sådär. Men jag kollar vidare. Eller är det så att jag börjar tappa det? Bli vuxen? Ogilla mina gamla fina värderingar i form av monster och allehanda otrevliga typer? Nä, tror inte det. Vill inte det. Men mycket idag är för lamt. För enkelt. För räddhågset. Nåja, bara att kämpa på och hoppas man träffar på nåt guldkorn i den kulturella världen i film och böcker.