Kackerlackor

Att vara ryggsköld på en kackerlacka är rätt meningslöst. Blir ju ändå bara skit av allt när någon trampar på en. 
 
Min gamla idol, Marcus Birro, skriver fortsatt välformulerat. Tyvärr har han ramlat ner i något sorts floskelträsk med retorik direkt hämtat från de allra sämsta Twitterdårarna. Jag fortsätter läsa men är ledsen över att det gick dithän. Att han knappt kan skriva något utan att nämna sig själv och hur han blev utestängd från den elit/etablissemang som han nu så kraftigt dissar. Koftan är trång, helt enkelt. Tråkigt. 
 
Känner mig som vanligt depraverad över sakernas tillstånd. Godhet har jag skrivit om tidigare. Hur det nu anses vara något dåligt. Att om man t ex lägger en slant i en tiggares burk så gör man det bara för att få känna sin moraliska överlägsenhet. Så skriver Ann Heberlein i en krönika i Fokus. 
http://www.fokus.se/2016/12/tiggarens-marknad/
 
Kan vara det det sämsta skit jag läst. Någonsin. Bara så det är klart. Då ska man veta att jag äger böcker skrivna av Heberlein. Men det här är så illa att jag borde elda upp innehavet. 
 
Många halvkändisar nu som skramlar över alltmer mot det jag så mycket ogillar. Att normalisera och trampa i rask takt över till den mörka sidan. De är också( efter att läst vad de skriver under lång tid) så intellektuellt oärliga att man baxnar. 
 
Min syn på mänskligheten gör längtan efter lugn och ro alltmer påtaglig. 
 
Inte blir den bättre av att tampas med uttalanden, uttryck med mera från den lokala ledningen i vår kära kommun. 
Där är maktdemonstrationer alltmer vanliga. Mycket uppseendeväckande. Så imponerande tröttsamt. 
 
Som sagt, lugn och ro. 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0