Trampar.....
....söker mig uppemot lägenheten i invanda, gamla fotspår, uppför trappan. De når mig till knäna.Fotspåren.
Suger sig fast som silikonfyllda plutläppar. Gör stegen sega, klistrande oeffektiva, men tar mig fram till dörren trots allt.
Öppnar och innanför möter mig en svartmålad jävla orch. Frågar något irriterad hur fan han tagit sig in men de ljud han utstöter förstår inte jag och till slut ignorerar jag honom fullständigt. Kliver förbi och hallmattan rullar upp sig i förfasande hastighet. Lyckas kasta mig ur vägen och plötsligt ligger där en rulltårta med inbakad mangokräm...
Elisabeth Höglund, ladyn med håret, ramlar ner från taket med en extremfet förskärare och skär upp några skivor......Har vid det här laget tappat greppet och inser att livet trixar med mig igen.....
Står i köket och ögnar frenetiskt på Höglundskan som går loss med kniven.....Känner en viss längtan efter hudavlossande aktiviteter och erbjuder i ett svagare ögonblick än vanligt kvinnan att flå mig......Hon vägrar förstås och försvinner i en nyhetssändning på teve, likt en ekorre på jakt efter testikelhöga dvärgar....
Frågan uppstår i kvarteren som härbärgerar min tänkande del......Vad händer?
Inte mycket är svaret......Ser flimrande bilder, svartvitt, på fragment av livsuppehållande åtgärder.....Kopplar inte sammanhangen och stapplar vidare in i mitt vardagsrum....Har besök......tre övertända BjörnGustavssonkopior verbalsprutar skämt och intrikata sällsamheter ur svarta hål belägna i alla huvuden.....Vassa och livsklippande naglar de fast mig i väggen där tapeten färgas från 70-talsmurrigt till glatt, skrikigt 90-talsrött....Försöker slita mig loss men ironin håller mig stuck to the wall......Sliter mig trots allt fri och hangarstora sjok av hud lämnar min sorgliga ursäkt till kropp......Vem fan bryr sig? tänker jag i ett fall av av socialt dålig insikt......
Ramlar ner på knäna som knastrar i upphetsning över den tilltagande smärtan.....Allting ter sig plötsligt kristallklart och när schackspelaren Döden vill att jag sätter mig och gör nästa drag så reser jag på mig utan åthävor och stirrar honom i ögonen.....Flyttar löparen till C7....och säger.....
"Schack matt....skit på dig"
Ha en bra lördagkväll och låt kärleken leva
Suger sig fast som silikonfyllda plutläppar. Gör stegen sega, klistrande oeffektiva, men tar mig fram till dörren trots allt.
Öppnar och innanför möter mig en svartmålad jävla orch. Frågar något irriterad hur fan han tagit sig in men de ljud han utstöter förstår inte jag och till slut ignorerar jag honom fullständigt. Kliver förbi och hallmattan rullar upp sig i förfasande hastighet. Lyckas kasta mig ur vägen och plötsligt ligger där en rulltårta med inbakad mangokräm...
Elisabeth Höglund, ladyn med håret, ramlar ner från taket med en extremfet förskärare och skär upp några skivor......Har vid det här laget tappat greppet och inser att livet trixar med mig igen.....
Står i köket och ögnar frenetiskt på Höglundskan som går loss med kniven.....Känner en viss längtan efter hudavlossande aktiviteter och erbjuder i ett svagare ögonblick än vanligt kvinnan att flå mig......Hon vägrar förstås och försvinner i en nyhetssändning på teve, likt en ekorre på jakt efter testikelhöga dvärgar....
Frågan uppstår i kvarteren som härbärgerar min tänkande del......Vad händer?
Inte mycket är svaret......Ser flimrande bilder, svartvitt, på fragment av livsuppehållande åtgärder.....Kopplar inte sammanhangen och stapplar vidare in i mitt vardagsrum....Har besök......tre övertända BjörnGustavssonkopior verbalsprutar skämt och intrikata sällsamheter ur svarta hål belägna i alla huvuden.....Vassa och livsklippande naglar de fast mig i väggen där tapeten färgas från 70-talsmurrigt till glatt, skrikigt 90-talsrött....Försöker slita mig loss men ironin håller mig stuck to the wall......Sliter mig trots allt fri och hangarstora sjok av hud lämnar min sorgliga ursäkt till kropp......Vem fan bryr sig? tänker jag i ett fall av av socialt dålig insikt......
Ramlar ner på knäna som knastrar i upphetsning över den tilltagande smärtan.....Allting ter sig plötsligt kristallklart och när schackspelaren Döden vill att jag sätter mig och gör nästa drag så reser jag på mig utan åthävor och stirrar honom i ögonen.....Flyttar löparen till C7....och säger.....
"Schack matt....skit på dig"
Ha en bra lördagkväll och låt kärleken leva
Kommentarer
Postat av: Storm
Kärlek ?! Kanske, har i varje fall haft en underbar dialog denna kväll !.
Hae't Gött !
Postat av: Bullen
Hade inte Patricia kunnat karate hade jag legat med dig.
Trackback
