MrPinkskriver

En välformad flaska, sprudlande smakrik, rom, senare flaggar berusningen likt stormvindar kring kapellet. 

 

 

Min kropp svävar iväg, äntligen lätt och följsam, utan tungsinne.

 

 

 

Svärtan bryts ner fragment för fragment.

 

 

Sakta ljusnar himlen. Silkeslent svämmar ljus närmare, tränger sig vidare.

 

In. 

 

 

Kolet i tankar förnärmas, förnedras och dras saktmodigt tillbaka.

 

 

Ljuset. Tryggheten. Kärleken. 

 

 

Än finns hoppet levande, fruktbart.

 

 

Hoppet. Leva. Levande.  

 

 

 

Förstår inte varför men laddar bägge piporna. 

 

 

Ska fan vara poet och intellektuellt högtravande i det här landet.

 

 

Piporna i munnen. Fingrarna famlar efter trycket.

 

 

Glädjen finner inga gränser.